På Kimitoön pågår ett Leaderprojekt kallat Närmat i samarbete. Avsikten är att göra utsocknes sommargäster bekanta med lokala producentrs delikatesser. Man kan behändigt beställa sina varor på nätet och plocka upp dem på Kimito torg på vägen till stugan.
Det finns närmat för många smaker på Kimitoön: jordgubbar, potatis och andra grönsaker, sylter, safter, bröd, groddade produkter och fisk. Längs idylliska byvägar finns små gårdsbutiker, och den lokala REKO-närmatsmarknaden har år för år blivit allt populärare. Men många sommargäster har haft svårt att hitta de lokala delikatesserna. Med tanke på det inledde man ett försök som skall göra det lättare att skaffa lokal mat.
I Foodhub kan man välja och betala sin mat på nätet och sedan plocka upp den färdigt packade butikspåsen på Kimito torg. Vad som erbjuds varierar utifrån skördesäsong. I maj var sparris störst, i juni rabarber, i juli ville folk ha jordgubbar och på hösten vill man bland annat ha svamp och honung.
Experimentet är en del av Kimitoöns eget Leaderprojekt som strävar till att öka marknaden för närmat. Projektansvariga Jonas Bergström och Stella Törnroth har fått med en handfull producenter och också lite kunder.
Nu är experimentet över och rapportskedet inleds.
– Vi har funderat på om man kunde hålla igång det här utan projekt framöver. Vi har tillsammans med Kimito byaförening redan funderat på tänkbart samarbete ifråga om försäljning och transporter, berättar Stella Törnroth.
I Nyland avhämtar man produkterna man beställt via samma webbsida vid självbetjäningspunkten på Knektbron, där man kommer in med hjälp av en kod som man får till sin telefon då man beställt. Verksamheten bygger på förtroende och det har inte förekommit missbruk. Också på Kimitoön har man funderat på ett helt digitalt alternativ.
Då man har analyserat resultaten av piloten håller man ett webbinarium vecka 43.
– Under webbinariet granskar vi erfarenheterna. Det är öppet för alla men riktar sig speciellt till sådana företagare och utvecklare som är intresserade av möjligheterna med webbhandel. Om man vill ta i bruk liknande system får man goda tips under webbinariet, berättar Törnroth.
Transparensen viktig
För pilotförsöket valde man webbportalen ekompi.net som fungerat i Nyland. Dess fördel är framför allt transparens. Kunden ser då den beställer hur mycket av priset som går till producenten, vad som är skatter och vad som är försäljarens, alltså Foodhubs, andel. Till exempel kostar den lokala djävulssylten 6 euro i webbutiken. Av det får Foodhub 1 euro, producenten 4,26 euro och 0,74 euro är skatt.
Speciellt små producenter har gillat Foodhub. Till exemple JuuriHerkku säljer bara åtta bröd samtidigt, för produkterna säljs färska och Vuokko Nuorteva hinner inte grädda flera än åtta på en dag. Vanligen går alla åt. Däremot ser en odlare som dagligen för hundratals kilo tomater till butiken för försäljning kanske inte någon nytta med att sälja 30 kilo via Foodhub. Därför vill man gärna ha just hantverks- och lyxprodukter i sortimentet.
– Många deltar också för att de inte har någon egen försäljningsplats och satserna är för små för matbutikerna. En lokal groddproducent gick med för att slippa jobbet med marknadsföring. Det är ganska enkelt att skapa en webbutik men svårare att locka dit kunder, säger Törnroth.
Konsumenten i centrum för matekonomin
Projektet Närmat i samarbete fick sin början då kommunen gått med i Egentliga Finlands gemensamma projekt KulTa. Projektet KulTa gäller information och syftar till att förbättra konkurrenskraften hos livsmedelsföretagen i Egentliga Finland genom att förmedla nyheter och skapa partnerskapsnätverk.
Enligt enkäterna bland konsumenter som projektet KulTa gjort köper människor närmat närmast för att de vill stöda lokala företagare. Helst köper man närproducerat i butiken, men det finns också intresse för alternativa distributionskanaler och för gräsrotsfinansiering av närmat.
– I projektet KulTa har vi bland annat utrett användningen av den vilda naturen. Det finns redan en kundkrets, men början på kedjan saknas. I våras skulle vi ha ordnat plockning av vilda örter, men coronan rörde till det, berättar Törnroth.
Inom Kimitoöns eget Närmat i samarbete-projekt ordnar man i höst en svampkurs.
– Våra skogar är fulla av god mat som man bara inte kan tillgodogöra sig. Många hittar kantareller och trattkantareller, men det växer också många andra svampar i skogen som duger till vem vet vad, säger de projektansvariga.
Smak, hälsa och miljövänlighet är trumfkorten
Också om folk säger sig uppskatta närmat så syns det inte speciellt mycket i köpbeteendet.
– Finländare är vana att handla i stora butiker där man får allt på en gång. Många tänker också på priset. Om en burk sylt kostar 2 euro på butikshyllan och 8 euro i Foodhub så är det naturligt att man överväger
sitt val. Närmat kan aldrig tävla prismässigt, men dess absoluta trumfkort är smaken, hälsosamheten och miljövänligheten då man inte gör långa transporter, konstaterar Jonas Bergström.
– Många närmatsprodukter är hantverksprodukter, alltså lyx – och det finns egna målgrupper för lyx ifråga om mat likväl som i andra varugrupper, tillägger Törnroth.
Text: Janica Vilen
Översättning: Mathias Luther