Åbolands skärgård lockar allt fler människor, men skärgårdens infrastruktur är redan överbelastad. Bristen på infrastruktur hotar de grundläggande förutsättningarna för både boende och företagande, och därför har man utarbetat en vägkarta för området: en konkret plan för att åtgärda bristerna en efter en.
PBI Stiftelsen har utarbetat en vägkarta för Åbolands skärgård, dvs. Pargas och Kimitoön, för perioden fram till 2030, där man definierar vilken typ av infrastruktur som behövs för att skärgården ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt för att bli miljösmart, välfungerande och livskraftig. Vägkartan skapades i ett projekt som stöddes av Leader-gruppen I samma båt – Samassa veneessä. Förutom PBI Stiftelsen var Pargas stad, Kimitoön kommun och SANK Skärgårdsdelegationen nära involverade, liksom representanter för näringslivet och investerare.
– Projektet drivs av en genuin oro för skärgårdens framtid. Skärgårdshavet är en unik plats på global nivå. I dag vill allt fler människor arbeta på distans i skärgården eller resa där, men samtidigt hotas de grundläggande förutsättningarna för att leva och göra affärer av bristande infrastruktur, säger Anders Jungar, projektchef och skärgårdsbo.
Vägkartan är inte bara ett dokument utan också ett verktyg som Pargas stad och Kimitoön kommun har tagit i bruk.
– Den innehåller mycket konkreta åtgärder som kommer att vidtas under de kommande 6–12 månaderna och när de är klara går vi vidare mot följande mål, förklarar Jungar.
Kommunerna har beslutat att träffas två gånger om året för att se hur vägkartan fortskrider.
– En positiv effekt av projektet är att Pargas och Kimitoön kommuner har hittat en gemensam vision och gemensamma mål som tjänstemännen kan arbeta tillsammans för att uppnå.
Målen i vägkartan återspeglas också tydligt i den nya strategin för Pargas stad.
Fem kategorier
I vägkartan fastställs viktiga mål för infrastrukturutveckling inom fem olika kategorier: fysiska förbindelser, digitala förbindelser, bostäder, vatten och avlopp samt företagsamhet. För varje kategori har strategiska mål och de investeringar som krävs för att uppnå dem identifierats. De investeringar som valts ut i vägkartan kommer att kräva sammanlagt cirka 70 miljoner euro, så en viktig uppgift i genomförandet av färdplanen är att skaffa finansiering.
Inom kategorin fysiska förbindelser söks finansiering för Pargasleden: en ny vägförbindelse från Rävsundsbron via Kustö till Piispanristi via en ny bro. På listan finns också utvecklingen av lättrafikleder på Skärgårdens ringväg och en betydande del av Kustrutten mellan Kasnäs, Dalsbruk och Kimito.
När det gäller digitala förbindelser ligger fokus på att bygga fiberförbindelser. För närvarande finns det många kapacitetsproblem i skärgården, och till exempel i Nagu kan kortbetalningar avbrytas när ett kryssningsfartyg passerar. Nya nätverksförbindelser byggs både i Pargas och Kimitoön. Pargas Telefon Ab har fått finansiering från Europeiska landsbygdsfonden för sammanlagt 18 fiberprojekt. I Kimito kommer minst fem nya områden att täckas av fiber.
När det gäller bostäder kommer man att börja kartlägga bland annat hur mycket och var det finns outnyttjade byggnadsutrymmen i skärgården. I Pargas strävar man också efter att utvidga bostadsproduktionen genom Väståbolands Hyreshus Ab.
Kategorin vatten och avlopp kommer att konkretisera vad vattenstrategin för Västra Finland 2050 innebär för Åbolands skärgård. Dessutom kommer ny mätutrustning att installeras i skärgårdens vatten- och avloppsnät för att samla in data som stöd för renoveringsbeslut.
När det gäller företagande är målet att locka nya företag till Åbolands skärgård. Projektet har redan gett upphov till ett nytt företag: A’Pelago Experience kommer bland annat att tillhandahålla gemensamma arbetsutrymmen i skärgårdsmiljön och organisera evenemang med anknytning till hållbart företagande och Web3-utveckling. Web3 är en ny generation av internet där applikationer byggs på en offentlig blockkedja med hjälp av öppen källkod.
50 djupintervjuer och internationell jämförande analys
Vägkartan har utarbetats i ett brett samarbete. 16 kommunala tjänstemän deltog och SANK gav ett värdefullt bidrag till projektets styrgrupp. Projektet genomförde nästan 50 djupintervjuer med öbor, företagare, investerare och tjänstemän. En internationell jämförande analys genomfördes också genom intervjuer med personer från Åland, Värmdø i Sverige, Samsø i Danmark, Hiiumaa och Saaremaa i Estland och Valdres i Norge.
– Vi ville bedöma vad vi kunde lära oss av öbor i andra länder. Samsø i Danmark är till exempel världsberömd för att ha börjat utveckla sin ö som en energi-ö för 20 år sedan. Gemensamt för alla dessa samhällen är behovet av långsiktighet, en tydlig vision och en strategisk inriktning. På ett praktiskt plan behöver man alltid lokala huvudmän för att få saker och ting att gå framåt”, säger Jungar.
Projektet med vägkartan avslutades i maj 2022, men det är nu som arbetet börjar.
– Den har tagits emot väl och nu är förväntningarna höga”, avslutar Jungar.
Genom vägkartaprojektet genomfördes programmet för landsbygdsutveckling i Fastlandsfinland 2014-2022, med en total finansiering på 101 000 euro, varav 44 % var Leader-stöd. Projektet har också fått finansiering från Svenska Kulturfonden och PBI Stiftelsen.
Svenska kulturfonden är en stiftelse vars syfte är att stödja finlandssvensk kultur och utbildning, det svenska språket och finlandssvensk verksamhet.
PBI Stiftelsen är en forskningsstiftelse som grundades 2001 för att stödja och främja forskning och kunskapsutveckling, särskilt inom industriell projektverksamhet och industri.
På finska:
Turunmaan saaristossa kehitetään infrastruktuuria vuoteen 2030 ulottuvan tiekartan avulla