Förutom uppvärmningen så har man på Furulund förnyat bland annat festsalens belysning med LED-lampor. Härnäst står förnyandet av källarvåningens fönster i tur.
För tre år sedan förändrades uppvärmningen av ungdomslokalen Furulund i Dragsfjärd på Kimitoön genomgripande. Den gamla oljeeldningen byttes ut mot bergvärme. Enligt Johan Fredriksson, ordförande för Dragsfjärds Ungdomsförening som äger Furulund, var projektet en utmaning för föreningen.
– Det här är stora projekt för oss. Vi var till exempel tvungna att helt montera ut den gamla enorma oljetanken ur källaren. Dessutom fick vi göra en asbestsanering. Då det är en gammal byggnad så stöter man ofta på överraskningar, och allt kan man inte förutse, säger Fredriksson som är inne på sitt andra år som ordförande.
Föreningen fick cirka 50 000 euro i projektstöd av Leadergruppen I Samma båt – Samassa veneessä, vars område det gäller. Enligt Fredriksson kunde man inte ha genomfört projektet utan de pengarna. Hela projektets budget var 91 000 euro.
– Sådana här projekt kräver mycket bakgrundsarbete och noggranna överväganden i förväg. De personer som då hade ansvaret skötte det verkligen bra.
En reparation i taget
Huset Furulund är byggt i början av 1960-talet. Men föreningens anor sträcker sig ända till 1897, och på samma plats stod tidigare en byggnad från 1903. Eftersom det gäller ett hus som är över 60 år gammalt finns det naturligtvis en hel del att reparera. Enligt Fredriksson behöver såväl taket som köket förnyas, och också vaktmästarbostaden intill behöver reparationer.
Men mycket har också gjorts, förutom bergvärmeprojektet har man förnyat ventilationen och installerat LED-belysning i festsalen.
– I höst förnyar vi ännu fönstren i källarvåningen. Vi är också intresserade av att investera i solpaneler, berättar Fredriksson.
För att aktivera ungdomarna
Det är viktigt för föreningen att få Furulund i skick, för det ordnas program för alla åldersgrupper i lokalerna. Bland annat övar en dragspelsgrupp varje vecka i huset, det står vävstolar i källaren som Vuxeninstitutet använder, och ett par gånger om året ordnas det dans i huset.
I höst prövar man också på att ha bingo, och lokalen kan också hyras för privata fester.
Enligt Fredriksson ligger tyngdpunkten i föreningens verksamhet på att aktivera ungdomarna. Det är utmanande med ungdomsverksamhet på landsbygden, men föreningen ger inte upp.
– I höst ordnar vi till exempel tre träffar där skolungdomarna utan press på prestationer får pröva på olika idrottsliga sysslor, som yoga och orientering. Vi har också planerat disco och matlagningskurser. Vi försöker på olika sätt aktivera de unga.
Leaderstöd kan fås för projekt kring förenings- och byahus
Enligt Minna Boström som är verksamhetsledare för I samma båt – Samassa veneessä lönar det sig att använda flera olika finansieringskällor för att hålla föreningsgårdar i skick, samt att planera reparationer och ändringar omsorgsfullt och på lång sikt. Tänkbara finansiärer är till exempel Finlands Hembygdsförbund, Svenska kulturfonden och Leadergrupperna. Hembygdsförbundet kan ge finansiering för reparationer, medan finansiering med Leadermedel alltid också skall ha en utvecklingsaspekt.
– Leaderfinansiering lämpar sig till exempel för energilösningar som solpaneler och bergvärme, eller anpassning av hus för nya användargrupper. Typiska utvecklingsmål vid Leaderfinansiering är till exempel att man kan bjuda på ny verksamhet efter projektet. Men Leaderfinansiering passar inte för enbart reparationer, säger Boström.
I strategin för Leadergruppen I samma båt – Samassa veneessä betonas nu bland annat tillgänglighet och frihet från hinder, säger hon. Gruppen ser gärna projekt som går ut på att förbättra belysning, digitalisering, displayer och informationstavlor, ramper och andra hjälpmedel samt möbler som passar olika målgrupper. Också förbättrad säkerhet kan vara ett utvecklingsmål.
– Vi hoppas att de som ansöker tar kontakt med oss genast i början av projektet, så att vi kan hjälpa till från början. Leaderfinansiering är som en bit i ett pussel: den passar perfekt in i vissa projekt, men inte alls i andra.
Förutom de stora projekten kan numera också små projekt få stöd. Projektbudgeten behöver inte mera vara över 10 000 euro, nu kan också projekt på 1 500–8 000 euro få stöd. De här miniprojekten syns inte ännu i ansökningssystemet, men förhoppningsvis kan man under höstens lopp öppna ansökningsslussen.
– I allmänhet får man ett stöd på 65 procent för allmännyttiga projekt. Om stödet stiger över 50 000 euro förhandlar vi med stödmottagaren om att möjligen sänka stödets procentuella andel. Som egen finansiering duger till exempel föreningens egna tillgångar, medel som man fått från privata sponsorer eller eget talkoarbete. För klimat- och miljöinvesteringar kan man nu få upp till 80 procent i stöd, berättar Boström.
På kontoret för I samma båt – Samassa veneessä är det framför allt verksamhetsledare Minna Boström som ger nya stödansökare råd. Man får kontakt med Minna på telefon 0400 718 913 eller per e-post på minna.bostrom(at)sameboat.fi. Leadergruppen i fråga har Pargas, Kimitoöns och Gustavs kommuner som sitt område. Du hittar Leadergruppen för ditt eget område här.
