Föreningsprojekt

Nivelax nya simstrand har anlagts vid Björkboda träsk. Det är Västanfjärds byaförening som ansvarar för Leaderprojektet som finansierats av föreningen I samma båt – Samassa veneessä. Rekreationsområdet vid sjön planerar man att i framtiden införliva i S:t Olavs vandringsled som går i närheten.

Kimitoöns kommun har redan i 30 år förvaltat den omkring en hektar stora rekreationsområdestomten. Länge fungerade den också som simstrand. Småningom har den i alla fall växt igen och fallit i glömska sedan flera år. Men i januari 2021 startade Västanfjärds byaförening ett projekt för att iståndsätta simstranden. 

– Det var många ortsbor som sa att man äntligen borde göra något åt stranden, berättar Västanfjärds byaförenings ordförande Max Andersson.

Andersson berättar att Finska Hushållningssällskapet för två år sedan drev ett projekt som gällde stränderna kring Kimitoön. Då inventerade man stränderna och märkte att simstranden vid Björkboda träsk skulle vara ett lämpligt restaurationsobjekt. Följaktligen beslöt byaföreningen att ansöka om Leaderstöd för att återställa stranden.

– Vi gjorde ett avtal med kommunen och fick rätt att rå över stranden i tio år. Hela projektets budget är 21 000 euro, av det fick föreningen 65 procent som Leaderstöd, räknar Andersson.

Klart i förtid

Projektet inleddes med att man högg ner skogen i början av detta år. Skogen hade enligt Andersson varit oskött redan i 30 år, och det växte rikligt med sly så det fanns en hel del att göra på området. 

– Det behövdes många frivilliga för att röja skogen. Man måste också göra plats för en väg och parkeringsplats.

Då skogen var fälld fick man börja med markarbetena. Andersson berättar att en lokal grävmaskinsfirma gjorde vägen till stranden och dess parkeringsplats samt jämnade ut området för de nya byggnaderna. Tomten hade från förr en gammal byggnad men den var inte mera möjlig att iståndsätta så den ersattes av nya.

– Först reste vi med talkogänget en byggnad där toaletterna och ett separat vedförråd placerades. Därefter byggde vi omklädningsrummet med två skilda avdelningar. Sedan engagerade vi en lokal företagare att bygga också ett vindskydd för korvgrillning på stranden. Så vi har sammanlagt byggt tre byggnader, berättar Max Andersson.

Föreningen har fått fylla på med lite sand på själva stranden. Där finns också en del vattenväxter, som ändå inte hindrar användningen av stranden. I mån av möjlighet kommer man att ta bort dem senare. 

Ursprungligen tänkte man sig att projektet pågår till november 2022, men det blev klart snabbare än väntat. Enligt Andersson gjordes det åtminstone 700 timmar frivilligt arbete i projektet. 

– Stranden blev klar på mindre än en ett år för vi fick med så många goda talkoarbetare. De visste hur allt skall göras.

Grund för nytt projekt i anslutning till S:t Olofs vandringsled

Simstrandsprojektet har lagt en grund för ett större projekt i kommunen med anslutning till den närbelägna S:t Olofs vandringsled. Simstranden kunde nämligen också tjänstgöra som etappmål och pausplats för dem som vandrar längs leden. Kimitoön har också på gång ett projekt som planerar sju nya vandringsleder inom kommunen. Andersson hoppas att någon av de här rutterna kunde bli byaföreningens nästa projekt. 

– Man kunde till exempel bygga en naturstig kring sjön utgående från simstranden, tänker han sig.

Men projektet är fortfarande bara i planeringsskedet. Tidigare har föreningen med Leaderstöd bland annat byggt en utescen på Kalkholmens ruiner i Västanfjärd och gjort en utvecklingsplan för de 21 byarna som utgör Västanfjärds socken. 

Text: Nina Maunuaho

Översättning: Mathias Luther

Bilder: Västanfjärds byaföreningen

Med stöd av Leadergruppen i Samma båt – Samassa veneessä och i huvudsak med talkokrafter har det byggts en konditionstrappa upp på högen av sidosten som omger Pargas kalkgruva. Det lönar sig att klättra ända upp, för efter 470 trappsteg belönas man med hisnande landskap, en utsikt över kalkgruvan och under klara dagar ända till Åbo. 

Sommaren 2021 ljöd surret av motorsåg och borrmaskiner längs Pajbackavägen i Pargas då de frivilliga färdigställde konditionstrappan som de börjat bygga sommaren 2020.

– Vi inledde bygget i fjol med att fälla träd längs sluttningarna, och dessutom var vi tvungna att gräva bort lite mark för att göra backen mindre brant. I början av juni i år började vi sedan med att bygga själva trappan, berättar projektets primus motor Johan Kronberg.

Grunden lades av yrkesmänniskor och efter det fortsatte bygget med frivilliga krafter. I augusti då journalisten besökte platsen pågick monteringen av trappans handräcke.

– Vi är en grupp pensionärer som jobbar i två personers lag fyra timmar om dagen. I allmänhet jobbar vi här två gånger i veckan, berättar Mårten Malmgård.

Enligt Johan Kronberg har man redan satsat omkring 2 000 talkoarbetstimmar på trappan. Projektets totalbudget är 158 670 euro, och det är Väståbolands företagare som fungerar som projektinstans. Projektet har fått finansiering av Leadergruppen I samma båt r f – Samassa veneessä r y.

–  Efter att vi ansökt om Leaderstöd kontaktade vi också lokala aktörer och den vägen fick vi också annan finansiering och flera samarbetspartners i projektet. Vi vände oss till Väst-Åbolands företagare och det är nu de som leder det här projektet, berättar Kronberg.

Idéen från Malmgårds trappa i Helsingfors

Tanken på att bygga en konditionstrappa vaknade i Johan Kronberg då han besökte Malmgårds konditionstrappa i Helsingfors, en av de första i Finland.

– Jag deltog i ett startupföretag som skulle göra en app med information om motionsmöjligheterna i alla de större städerna. Då bekantade jag mig med Malmgårds konditionstrappa i Helsingfors – ett objekt som jag inte visste något från förr. Jag fick en ingivelse om att man kunde göra en sådan också i Pargas, berättar Kronberg.

Ivern dämpades ändå lite av det att det i Pargas inte just finns kuperad terräng eller lämpliga backar att bygga en trappa i. Slutligen fick Kronberg tanken att trappan kunde byggas på Pargas kalkgruvas hög av sidosten. Det levereras dagligen flera ton sidosten från Nordkalk som äger gruvan som en biprodukt vid gruvbrytningen, och den staplas i högar runt omkring gruvan. Den hög som trappan byggts på är ganska gammal och har inte fyllts på med ny sten sedan 1950-talet.

– Nordkalk sa i början att det är frågan om ett gruvområde och därför är tillträde förbjudet för utomstående. Vi löste problemet genom att arrendera området av Nordkalk och göra liksom ett litet eget område innanför gruvområdet. Nordkalk har nog varit uppmuntrande i det här projektet. De har bland annat gett oss löst stenmaterial att använda som botten för trappan, säger Kronberg.

Själva gruvan är 130 meter djup så det är ett högt fall dit ner uppifrån stenhögen. Därför har man inhägnat området där trappan befinner sig. Till skillnad från många andra konditionstrappor i Finland var man i Pargas tvungen att bearbeta sluttningen så att den passade för trappan och att göra en tio meter bred slät passage för den. I allmänhet har trapporna byggts till exempel invid slalombackar eller i terrängen.

Leader uppmuntrar till motion!

Det har byggts många konditionstrappor i Finland med Leaderfinansiering. Bara i Egentliga Finland byggdes 2014-2020 nio konditionstrappor som fick stöd ur landsbygdsfonden via de lokala Leadergrupperna. Således visade de föregående projekten vägen för Pargas trappor.

– I Loimaa finns en konditionstrappa där bänkarna på utsiktsplattformen inte höll längre än några månader. Vi tog det ad notam och gjorde från början bänkarna i Pargas extra stadiga så att de skulle vara hållbarare, berättar Johan Kronberg.

Det finns också planer på att ännu installera LED-lampor under trapporna så att de kan användas också vintertid. Belysningsmetoden är kopierad direkt från en konditionstrappa i Sibbo som också har en rörelsedetektor. Om ingen är på trappan släcks lamporna, men de tänds då det kommer användare. Sensorn räknar också besökarna.

Till sommaren 2022 är det meningen att förstora parkeringsplatsen, för det väntas mycket besökare till trappan.

– Pargasborna har varit riktigt glada åt projektet. Trappstegens höjd har avsiktligt hållits låg för man har inriktat sig på alla slags människor som användare, inte bara idrottare, berättar Kronberg.

Text och bilder: Nina Maunuaho

Översättning: Mathias Luther

Videosnuttar som gjorts inom Outdoor leader-projektet ger glimtar av friluftsleder där man kan fotvandra, springa, paddla, cykla eller ta sig fram hinderfritt och avspänt i den finska naturen. 

Finländska Leadergrupperna som deltar i det internationella Outdoor Leaderprogrammet har publicerat videofilmer från de intressantaste utfärdsmålen inom sina respekrive områden. Via filmerna kan man se till exempel i Kuhankuono, Harjureitti (”Åsleden”), Tammireitit (”Eklederna”), Sammallahdenmäki,  Pinkjärvis och Vähäjärvis frisbeegolfbana eller  hur naturstigarna ter sig vid Masugnsträsket, Senatsberget, Vähä-Tulejärvi, Lautatarha eller Vaskio.

Det har också klippts ihop en sammanställning av filmerna från alla olika områden. De lokala filmerna publiceras på lördagen både på Haloo maaseutus sidor och i Leadergruppernas egna kanaler.

Fixa lederna med hjälp av projektet!

Outdoor Leader är ett projekt som är gemensamt för nio Leadergrupper, avsett att inspirera lokala grupper att utveckla vandringsleder och friluftsområden. Att turista i närområdet och att röra sig i naturen har blivit allt mera populärt, men coronavirusets ankomst medförde att besökarantalet på de mest kända rutterna ökade explosionsartat.

– På Skärgårdens Ringväg och i Kuhankuono har det tidvis varit rusning, säger Jouko Parviainen som är projektchef för Outdoor Leader.

Projektet börjar inte självt röja några stigar. Meningen är i stället att sammanföra aktörer i branschen. Många saker löper bättre då nätverken är i skick.

– Alla områden har sina egna aktörer, särdrag och utmaningar. Bland deltagarna finns byaföreningar, scouter, turismföretagare och andra. Alla har nytta av nätverket då det väl har skapats. Våra kurser har sammanfört människor med färska ideer med folk som varit i branschen i årtionden. Då man har fått en bra idé är det mycket lättare att förverkliga den om någon kan berätta om sina egna erfarenheter och hjälpa andra att hitta rätt, förklarar Parviainen.

Internationellt samarbete öppnade ögonen för det unika 

Fem grupper från Egentliga Finland, en från Satakunta, en från Syd-Österbotten och två från Sverige är med i Outdoor Leaderprojektet. Projektarbetsgruppen hann göra ett studiebesök i Sverige innan coronan kom. Rauni Halonen som är projektansvarig inom Leader Pyhäjärviseutu (Pyhäjärvitrakten) är mycket nöjd med resan.

– Ibland måste man åka längre bort för att förstå att man också själv har ett riktigt fint objekt. Det var roligt att se det svenska sättet att göra saker. Där var de verkligt stolta redan för en tre kilometers led och marknadsförde den stort. Vi har 30 kilometer likadana leder och ändå säger man ibland att vi har nu bara en sån här liten led, skrattar Halonen.

Jouko Parviainen beundrar också den svenska marknadsföringen.

– De hade ett projekt som heter Edible Sweden. Fyra stjärnkockar gjorde en meny baserad på naturens råvaror, och den serverades på tolv orter i Sverige. Det var en stor succe’ och det skrevs omkring trehundra artiklar om det runt om i världen, berättar han.

Efter studieresan började man febrilt fundera på hur man kunde tillämpa idén i Finland.

– Det kunde gå till så att terrängcyklister skulle köra från plats till plats, och på varje ställe skulle de få närmat som baserats på lokala råvaror och traditioner, och de skulle få höra historier ur den lokala kulturen. Det skulle bli en riktig Bike Menu, fortsätter Parviainen.

Paketera, namnge och marknadsföra 

Det lönar sig enligt Parviainen att satsa ordentligt på att paketera, ge namn och marknadsföra.

– Den som är på semester vill ha upplevelser, så det lönar sig att tänka noga över vad man kallar sitt objekt. Området man marknadsför måste också vara tillräckligt stort. Om det till exempel gäller cykling ryms skärgården, Egentliga Finland och Satakunta alldeles bra inom samma område och erbjuder rikligt med sevärdheter, säger han.

Under ett projektseminarium i februari diskuterade parterna i projekten vilka möjligheter cykling ger.

– Ett femtiotal personer hade mött upp och resultatet var utmärkt. Man måste ha såna träffar för att saker skall avancera. Mera sällan föds något nytt bara genom att man ger sitt telefonnummer, det behövs just såna här evenemang, säger Rauni Halonen.

Alla vinner på samarbete 

Jouko Parviainen har jobbat med turism i Saariselkä och sett vad den lyckade lanceringen av brandet Lappland medfört.

– Först konkurrerade alla slalomanläggningar med varann om turisterna. Också de stora hotellen och de små programservicebolagen var i luven på varann. När alla insåg betydelsen av samarbete vann de också alla på det, minns Parviainen.

Outdoor Leaderprojektet utvecklar bland annat vandringsledernas smidighet, servicenivå, marknadsföring och produktutbud. Samtidigt försöker man göra lederna mera kända, trygga och internationellt gångbara.

– Vi har rätt god infra men servicen fattas. För att lyckas behöver vi ett nätverk som betjänar turisten, och det åstadkommer vi inte utan ett tätt samarbete mellan  till exempel  inkvarteringar, guider, cykeluthyrning och cykelservice, efterlyser Parviainen.

Fastän det är de som arbetar med rutterna som är projekters målgrupp så kommer dess frukter förstås också vandrarna till godo. Meningen är att resenärerna efter projektet skall ha nya möjligheter att uppleva naturen, lokala specialiteter och en god kundbetjäning.