Nagu Distillery förde ut skärgårdssmaker även på den internationella marknaden

Kaksi miestä tislaamossa.

 

Leader-grupperna i Egentliga Finland gav Nagu Distillery pris för mest betydelsefulla företagsprojekt under EU:s landsbygdsprogramperiod 2014–2022 på Egentliga Finlands landsbygdsgala den 23 mars 2023.

År 2017 fattade Jonathan Smeds och Anton Lindholm beslutet att börja tillverka gin i sina barndomstrakter i Nagu.

– På den tiden bodde jag i Österbotten och följde på nära håll med Kyrö Distillerys framgång. Min far hade i sin tur ett litet destilleri i Nagu som han grundade 1995 då Finland gick med i Europeiska unionen. Verksamheten idkades ändå i liten skala. Där tillverkades främst äppel- och kryddbrännvin till min fars tre restauranger. I det skedet hade jag redan länge drömt om att flytta tillbaka till Nagu och jag kom på att ett eget destilleri skulle göra det möjligt att bo i skärgården, berättar Smeds om hur företaget uppstod.

Han fick med sig sin barndomsvän Anton Lindholm som bolagspartner och dessutom deltar också hans fru i företagets verksamhet vid sidan om sitt eget arbete. Företaget tog över Smeds fars gamla destilleri och hittade lämpliga lokaler för det i Vikom i Nagu.

– Min morfar byggde detta hus på 60-talet. Här tillverkades tidigare flipper-båtar och jag tillbringade också mycket tid här när jag var barn, så det kändes bra att starta Nagu Distillerys företagsverksamhet just på denna plats, säger Smeds.

Tislaamon pannuja.
I destilleriet finns tre pannor i olika storlekar och deras sammanlagda maximikapacitet är 1 000 liter i veckan. I praktiken är produktionstakten ändå långsammare, för försäljningen och många andra saker kräver också tid. Målet är att kunna anställa mer arbetskraft inom den närmaste framtiden, men än så länge sköter företagarna allt själv.

Lokal framgång och internationella priser

Nagu Distillerys gin har övertygat lokalbefolkningen och också vunnit flera internationella pris. Destilleriets första gin – Nagu Small Batch Dry Gin – var klar 2019 och kom på andra plats i tävlingen International Wine and Spirits som årligen utvärderar alkoholprodukter från över 90 länder.

– Vår första gin är kryddad med enbär, rosmarin, fänkål, citron och granskott, som vi plockar i vår egen skog, berättar Anton Lindholm.

Efter det prövade de hur ginen smakar då den lagras 100 dagar i en ektunna. Slutresultatet var Nagu Oak Aged Gin som vann guld i World Gin Awards.

– I själva verket drömde vi först om att tillverka whiskey, men det tar åtminstone tre år för den att mogna så vi började med gin. Vår Oak Aged Gin är lite som en mellanprodukt av gin och whiskey, förklarar Smeds.

Destilleriets tredje gin – Nagu Midsummar Gin – har fått sin smak av gurka, koriander och fläderblom. Den vann silver i World Gin Awards.

Även om företaget har nått framgång, har det inte kunnat dra nytta av den i sin marknadsföring på grund av Finlands alkohollagstiftning. Skärgårdens djungeltrumma har ändå visat sin styrka.

– När vår första gin släpptes till försäljning i Nagus Alko gick det på morgonen en lång kö på gården. Och ryktet har spridits snabbt. Vi har också lyckats få in våra produkter t.ex. på Sverigebåtarna, berättar företagarna.

Under förbudslagen smugglades sprit till Finland via skärgården.

– En gammal fiskare berättade för oss hur smugglare kunde dumpa alla flaskor överbord om polisen närmade sig. Därför fick lokala fiskare ofta förutom fisk också spritflaskor i näten. Som minne från den tiden har vi ett fisknät på våra etiketter, förklarar Smeds.

Om alkohol tidigare smugglades till människor i Nagu, så säljs den nu helt officiellt. Men den får ännu inte marknadsföras fritt.

Utöver gin tillverkar Nagu Distillery också en akvavit med dill och kummin.

– Akvavit är inte lika känd i Finland som den är i Sverige, Norge och Danmark, men på de svenskspråkiga områdena är det tradition att servera akvavit t.ex. på kräftskivor, berättar Smeds.

Nagu Distilleryn pulloja.
Nagu Distillerys logo är ett lutande whiskeyglas som också kan användas som bokstäverna A och G i namnet Nagu. Etiketterna som fått mycket beröm är ett resultat av företagarnas egen kreativitet.

Leader-stödet var till hjälp i början

Leader-gruppen I samma båt – Samassa veneessä beviljade Nagu Distillery investeringsstöd ur EU:s landsbygdsfond. Med hjälp av stödet kunde den gamla byggnaden byggas om till ett destilleri. Stödet användes också för att skaffa nödvändiga pannor och andra anordningar som behövs i ett destilleri.

– Stödets andel var 35 % av investeringen, dvs. över 100 000 euro. Utan stödet skulle det ha tagit mycket längre att komma i gång med verksamheten, så stödet var av stor betydelse för oss, kommenterar Smeds.

Som följande ämnar företaget investera i nya lokaler som börjar byggas på hösten i Nagu centrum.

– Där ska vi ha ett besökscentrum och ett besöksdestilleri. Visst är det möjligt att besöka oss här också, men Vikom är ganska långt från centrum och hamnen där turisterna rör sig. Vi har en bra känsla för planerna och jag tror att Nagu Distillerys besökscentrum kommer att intressera kunderna också!

Leader-grupperna i Egentliga Finland konstaterar i motiveringen till priset för mest betydelsefulla företagsstöd att Nagu Distillery är bra exempel på att man kan lyckas också internationellt fastän produktionen är småskalig och lokal. Företaget har på ett föredömligt sätt utvecklat sitt produktmärke och orten Nagu syns väl i företagets verksamhet och reklam samt i ginens smakrymd. Projektet har krävt mycket mod, vision och gåpåaranda.

Kaksi miestä seisoo pöydän takana. Pöydällä on erilaisia viinapulloja.
 Anton Lindholm och Jonathan Smeds förverkligade sin dröm om ett eget destilleri på sin egen hemort Nagu, i hjärtat av skärgården.

 

Nagu Distillery vei saariston maut myös kansainvälisille markkinoille

12 priser delades ut under Egentliga Finland landsbygdsgala!

Cafe Simppu är Korpo torgs hjärta

En person och jultårtor.

 

Cafe Simppu öppnadespå Korpo torg till påsken 2019 med stöd från Leadergruppen I samma båt – Samassa veneessä. Det centralt placerade kaféet blev snabbt en träffpunkt för byborna och en inofficiell turistinformation. Men viktigast är ändå bakverken och husmanskosten i skärgårdsstil.

Cafe Simppu har under sin korta historia charmat såväl Korpoborna som turisterna. Företagaren Anne-Marie Taina gör själv allt hon säljer. Inför jul sålde hon bland annat glöggkaka och piroger med svamp hon plockat själv. Under intervjun passade hon på att grädda julstjärnor av smördeg hon bakat själv, och stamkunderna tittade in just vid rätt ögonblick för att få några med sig.

Jag gör allt själv. Så mycket som möjligt använder jag lokala råvaror, till exempel vilda örter. Nässel-fetaost-piroger som jag gör med nässlor från egen gård var mycket populärt i våras, säger företagaren.

Förutom bakverken och kaffet erbjuds också husmanskost som Anne-Mari Tainas man gjort.

Han är professionell kock och nu pensionerad så han kockar här nu. Mest erbjuder vi snabb och enkel husmanskost som gillas speciellt av arbetskarlarna som kommer på lunch. Till exempel protto är en traditionell skärgårdsdelikatess. Det är lite som köttsoppa utan spad: morot, kålrot och potatis kokade i god buljong och därtill skinka eller rökt filé, förklarar Taina.

Huvudprodukten på menyn är i alla fall burgarna som görs på parets grannars Black Anguskor.

De lockar matgäster också längre ifrån, säger Taina.

Menyn på Cafe Simppu präglas av skärgårdssmaker, men bakverken har främst fått sin stil från östra Finland för Anne-Marie Taina är hemma från Kouvola.

Färgklick på torget!

Cafe Simppu är sommartid öppet på Korpo torg från måndag till lördag och andra tider på året från onsdag till lördag. Korpo torg är en bekant plats för paret, för i början av 2000-talet sålde de fisk där i nästan tio års tid.

Det var ett år vi levde nästan enbart på simpor. Simpan är en bottenfisk som här i Korpo har en alldeles turkosgrön rom som är en speciell delikatess, säger företagaren som ursprungligen utexaminerats från fiskeriskolan.

Folk kom att förknippa Anne-Marie Taina med simporna och snart var Simppu hennes smeknamn i scoutkåren och på hela ön. Därför passade namnet också bra för kaféet.

De som talar finska kommer på kaffe till Simppu och de som talar svenska kommer till Simpan, säger Taina leende.

Nu då det regelbundet finns aktivitet på torget så sänker det också tröskeln för andra att saluföra sina produkter där.

Det är inte så många som ställer sig för att sälja något på ett alldeles tomt torg. Kaféet är ett bra ryggstöd för andra företagare. Vi försöker alltid vara till hjälp så gott vi kan!

Ofta ställer sig någon bredvid kaféet för att sälja till exempel blomplantor, fisk eller grönsaker, då och då något annat.

Förutom torgförsäljare så får också turister hjälp från Cafe Simppu. Kaféet blev snabbt Korpos inofficiella turistinformation där resenärer får tips som är guld värda, och dessutom till exempel färjetidtabeller och kartor.

Jag jobbade tidigare med turistinformation på kaféet Amalias Hem. Och jag har bott här sedan 1992 så jag kan nästan alltid svara på turisternas frågor. Det är mycket nyttigt att kunna språk. Jag talar finska och svenska flytande, engelska bra och tyska behjälpligt.

Cafe Simppu ger Korpo torg ljus och glädje.

Leader gav en skjuts

Starten för Cafe Simppu underlättades av stödet från Leadergruppen i Samma båt – Samassa veneessä.

Jag köpte den här vagnen som ny, och dessutom fick jag skaffa allt annat också, från stekugn till vitrin. Startinvesteringen var alltså ganska stor, men den har visat sig lönsam. Utan finansieringen från Leader hade tröskeln att flytta företaget till torget varit mycket högre. Nu vågade jag investera på ett torgkafé och också skaffa lite dyrare apparater. De har varit ovärderliga för att hålla den löpande verksamheten i gång, säger företagaren nöjd.

Många ortsbor har anammat kaféet och speciellt under coronatiden har man gillat att dricka kaffe på det öppna torget.

Här kan man hålla just så mycket säkerhetsavstånd som man vill. Man når lätt luckan också med rollator och det finns sittplatser. Många har varit glada åt vårt tält. Det lyser upp och muntrar upp vårt torg som annars skulle vara beckmörkt.

Också Korpos torgparlament sammanträder framför Simppu.

Varje kafé med självaktning skall ha sina egna stamkunder. Här bildades verkligen snabbt en grupp som alltid kommer hit för att över en kopp kaffe förbättra världen, skrattar Taina.

Inför jul sålde man också senap och kinuskipopcorn!

 

Text: Janica Vilen

Översättning: Mathias Luther

Café-restaurang Köpmans paletas smakar sommar

Två personer i en restaurang.

 

Café-restaurangen Köpmans som finns i Nagu kyrkby lanserade sommaren 2019 sina Påps & Skål –paletas, som är parfait som liknar glass. De alkoholfria påpsen är ett hälsosammare alternativ till fryst saft, och skålarna som innehåller alkohol är ett friskare alternativ till en traditionell drink.

Påps & Skål-frysdelikatesserna från Nagu lanserades på Glass- och chokladkarnevalen i Helsingfors år 2019. Nuförtiden får man dem redan i många caféer, restauranger och K-affärer och naturligtvis i Nagu centrum – på Köpmans, där idén föddes.

– Först gjorde vi kallpressade safter som höll sig i en vecka. Vi funderade på hur man kunde göra dem hållbarare och kom på nedfrysningen, berättar Riitta Talvitie.

– Vi hade stött på paletas redan tidigare i Stockholm och kom på att det kunde vara vår grej, fortsätter Henri Talvitie.

Paleta är ursprungligen en mexikansk parfait. Talvities har gjort en version som passar finsk smakmiljö. De alkoholfria versionerna blir hälsosamma delikatesser utan tillsatt vatten eller socker. De som innehåller alkohol åter har tänkts som alternativ till traditionella drinkar under heta sommardagar. Parets idé övertygade till sist också dem som vaktar landsbygdsfondens kassakista.

Leader i samma båt – Samassa veneessä gav finansiering för investeringarna det vill säga kylmaskinerna, och NTM-centralen gav till utvecklingsprojektet, byggandet av varumärke. Nu har vi en webbplats som tål också internationell jämförelse och ett varumärke som är visuellt slående, säger Henri Talvitie.

Köpmans kombinerar matrestaurang och café med bed & breakfast. Delikatesserna som man tillreder i eget kök bygger så mycket som möjligt på skärgårdens råvaror.

Sex smaker

Nu säljs paletas i sex smaker. Alkoholfria är Ananas-Kiiwi, Jordgubbs-Cantaloupe-Mynta och Mango-Passionsfrukt-Choklad. Paletas med alkohol är Jordgubbs-Mojito, Pina Colada med hallon och Choklad Caffe, som innehåller Baileys kaffe och choklad.

Vanligen har matbordet på Köpmans som också har inkvartering bjudit på den egna trädgårdens håvor, men produktionsmängderna för Påps & Skål är så stora att man köper råvarorna utifrån – men så nära som möjligt.

Bild av Mango-Passionfrukt-Choklad.

Samarbete utvecklar skärgården

Sommarens säsong är redan förbi i Nagu. I år hade man rekordmycket besökare, för Nagu har just fått en ny gästhamn och också i övrigt har turismen i närområdena ökat i år. Ännu i september kommer det resenärer under veckosluten så länge Skärgårdens ringväg är öppen. Sedan blir det stilla.

Köpmans inkvartering är ändå öppen året runt. På beställning kan man också öppna restaurangen.

– Det är alltid full rulle här på sommaren och i år kom det tiotals förfrågningar om övernattning varje dag. Alla platser var fullsatta! Vi hoppas kunna utvidga inkvarteringen. Vi har redan talat med en arkitekt men det skulle vara en rätt stor kraftansträngning. Säsongen är så kort att det är svårt att göra stora investeringar, bedömer Talvities.

De tycker själva att skärgården gott och väl kunde betjäna resenärer också under vintern.

– Det skulle kräva samarbete mellan alla aktörer. Om nu någon kommer hit för att övernatta på vintern så är ingenting öppet. Om restaurangerna vore öppna kunde det också komma besökare. Nu är det mest arbetslag som vi inkvarterar, människor som bygger sommarstugor för nästa säsong, fortsätter de.

Talvities bor själva året om i Nagu med sina två barn och trivs fint. a två barn och trivs fint.

– Det här är ju en strålande plats också på vintern, lugn och vacker. Det saknas bara lite bättre nätförbindelser, summerar Henri Talvitie.

Café-restaurang Köpmans trädgård erbjuder en stämningsfull miljö intill Nagu gästhamn.

 

Text: Janica Vilen

Översättning: Mathias Luther